27 juni 2011

När allt bara brister

Och drömmar går i kras. Då gör det så ont hjärtat att man får panik och inte kan andas.

När den man älskar säger att han inte längre vet vad han känner, om det är rätt, då går hjärtat i tusen bitar, splittras, krossas.

Att inte kunna se honom, prata med honom, förstå, att vara så långt borta att det bara inte går.

När man sen på onsdag måste sätta sig på ett plan och flyga i 20 timmar, till vad man trodde var ens hem och packa ihop sitt liv i några lådor.

Då, då kommer paniken igen och allt brister, krossas, splittras om och om igen.

Min värsta mardröm har besannats och även om han kanske inte tycker det är försent, känns det omöjligt för mig att försöka igen, lita på hans ord.

Och medan jag förbereder mig mentalt för den värsta resan nånsin värker det som mest i hjärtat. Och jag har gråtit alla tårar som finns.

9 kommentarer:

  1. Vad jobbigt och hemskt, att fa hora det over telefon ocksa nar man ar sa langt borta :(...

    SvaraRadera
  2. åååh vännen jag lider med dig..mitt hjärta brister för dig! Jag vet av egen erfarenhet att just när något sånt här händer så spelar det ingen roll vad folk runt omkring en säger..man orkar inte ta in det, man tror det inte..men vet du..jag har på känn att du är starkare än starkast och det blir bra igen ska du se på det ena eller andra sättet. KRAM!

    SvaraRadera
  3. Usch vad jobbigt, trist nog kan jag precis förstå hur du känner. Tänker på dig och skickar lite styrkekramar. Klantigt av honom och fegt att ta det över telefon när du är hemma. Men som Ameli säger, du är stark och du kommer ta dig igenom det här och bli en starkare människa efteråt.

    Kram

    SvaraRadera
  4. Åh nej... Känner så otroligt med dig. Jag har varit där, med A, och känslan är obeskrivlig. Jag fick vänta i tre månader på att han skulle bestämma sig. Det finns inga ord som kan trösta, tänker på dig.

    SvaraRadera
  5. Aj, som jag förstår smärtan och bävan inför att behöva sätta sig på planet och göra den långa resan tillbaka till något som man vet kommer göra så jävla jävla ont att tackla.. :( Men kanske är trots allt något förhastat, något ni kan lösa när ni kan prata ut face to face? Oavsett vilket så håller jag tummarna för dig, för er. Stora kramar.

    SvaraRadera
  6. Ah, nu gör det ontontont i hjärtat ända här borta pa en helt annan kontinent. Orden man aldrig vill höra.

    Jag skickar kramar och stöd och tröst i virtuell form i massor.

    SvaraRadera
  7. En mardröm för en flyttfågel. Stor stor kram

    SvaraRadera
  8. Fy! Ursh. Vet inte vad jag ska säga mer än att det hände mig på andra sidan jorden där jag trodde att jag skulle bo för evigt. Jag trodde att jag skulle dö, men jag tog mig upp igen, tillslut. Det går även fast det inte känns så, och vi färtjänar så himla mycket mer än osäkerhet. Men faaaan! Sånt här ska inte hända. Hoppas att du har stöd och vänner där du är så att du inte behöver vara själv.

    SvaraRadera
  9. Nej, men fy fasen!! Skickar alla kramar jag har!

    SvaraRadera